Frågor och svar

Frågor om sekulär humanism och förbundet Humanisterna

Vaför heter organisationen Humanisterna?

Vi använder ordet “humanism” som beteckning på en sekulär livsåskådning. Det internationella begreppet “humanism” eller “secular humanism” betyder en livssyn med människan i centrum, utan gudstro eller tro på andra övernaturliga eller magiska fenomen. På svenska kan ordet “Humanist” också beteckna nån som läst tex konst- eller litteraturvetenskap på universietet, eller någon med ett allmänt engagemang för människor. Ett sådant kan man givetvis ha alldeles oavsett vilken livsåskådning man har. Förbundet Humanisterna i Sverige bär samma namn som våra systerorganisationer runt om i världen, t ex British Humanist Association eller American Humanist Association.

Är alla medlemmar i Humanisterna ateister?

Nej. Somliga kallar sig ateister, andra kallar sig hellre agnostiker. En del kallar sig helst sekularister, och tycker frågan om eventuella gudars existens är irrelevant. Det viktiga är att religion och stat inte blandas sammans och att samhällets värderingar grundas i en sekulär etik.

Tror Humanister bara på det som vetenskapen kan förklara?

Nej. Det finns mycket som vetenskapen inte kan förklara men som det finns all anledning att tro på. En hel del mediciner vet vi att de fungerar (genom vetenskapliga tester) men vetenskapen kan (ännu) inte förklara hur de fungerar. Det finns också flera stora vetenskapliga mysterier i vår värld som fortfarande är så gott som olösta. Ett är t ex hur medvetandet uppstår. Som Humanist är man dock öppen för möjligheten att vetenskapen en dag kommer att kunna förklara detta. Det vore dogmatiskt att på förhand utesluta den möjligheten.

Vad ska man tro på?

Humanismen förespråkar största möjligga öppenhet. Pröva de hypoteser som står till buds och tro på de hypoteser som det finns goda skäl att hålla för sant. Att tro på vad som helst är förstås inte öppet, utan snarare vilseledande.

Är ateism och humanism samma sak?

Nej, att vara ateist betyder bara att man tror att gud inte existerar. Det går inte att sluta sig till några andra uppfattningar eller värderingar från det. Humanismen är däremot en livsåskådning med både ett filosofiskt och moraliskt synsätt på världen och tillvaron.

Är inte ateism också en tro?

Ateism är en tro i samma mening som alla uppfattningar vi har om verkligheten är en tro. För att tala i kunskapsteoretiska termer; ateism är ett kognitivt försanthållande med avseende på guds existens. Detsamma gäller att tro att enhörningar existerar eller att de inte existerar, eller att jorden är rund etc. Alla dessa uppfattningar är trossatser i denna mening. Ateism är dock ingen tro i religiös mening. Det vore som att säga “att inte spela fotboll är också en sport”.

Varför ska man bli medlem i Humanisterna i Sverige, ett av världens mest sekulära länder?

Det är som att fråga sig varför man ska bli medlem i Amnesty, Sverige har ju inga politiska fångar. Givetvis finns det anledning att stödja en organisation som arbetar för människors rätt att slippa förtryck, oavsett om det är politiskt (som Amnesty) eller religiöst (som Humanisterna). Förbundet är en människorättsorganisation som arbetar globalt (anslutna till den internationella paraplyorganisationen IHEU) för att människor ska slippa religiöst sanktionerat förtryck. Dessutom erbjuder humaniströrelsen en social samvaro och en livsåskådningssyn att utvecklas i som människa.

Är Humanisterna emot religion?

Nej, Humanisterna är däremot kritiska emot negativa konsekvenser av religion. Humanisterna arbetar för att människor ska slippa förtryckande dogmer och tankesystem, oavsett om dessa dogmer är religiösa eller sekulära. Humanisterna är alltså för människors rätt att slippa förtryck och därmed kritiska till det religiösa förtryck som förekommer i många former. Så länge en privat tro inte går ut över någon annan, och så länge religiösa makthavare inte försöker inordna andra människor under sin tro, har Humanisterna ingen anledning att kritisera religionen. I humanismens samhällsvision har alla människor rätt att tro på vad de vill, men inte kräva att andra ska underordna sig denna tro. Religion och politik ska hållas strikt isär, vilket givetvis inte hindrar att religiösa människor deltar i samhällsdebatten och opinionsbildningen i samhället på samma villkor som alla andra.

Varför kallar Humanisterna sin konfirmation för just konfirmation?

Ordet ”konfirmation” kommer ursprungligen från latinets ”confirmare” som betyder ”bekräftelse”. I den kristna konfirmationen innebär det att den kristna tron bekräftas. Humanisternas konfirmationsläger är öppna för alla ungdomar oavsett vilken livsåskådning eller tro de har. De förväntas heller inte bekräfta någon speciell tro i samband med konfirmationen. Istället bekräftar ungdomar på våra läger sig själva som kritiskt tänkande och växande människor som i sitt vuxenblivande visar sin vilja och förmåga att ta de etiska och existentiella frågorna på allvar. Vi ser det som ett steg från barnvärlden in i en något vuxnare värld, en värld. Humanisternas sommarläger kännetecknas av diskussioner om etik, moral, existentiella frågor och mänskliga rättigheter. Läs mer om detta i menyn under Konfirmation.

Varför håller Humanisterna på med ceremonier?

I många kulturer och under historien har människor oavsett religiös tillhörighet på olika sätt markerat olika viktiga skeenden i livet med oika typer av ceremonier. Humanisterna anser att det i samhället bör finnas ett bra och värdigt utbud av sekulära ceremonier som alternativ till dop, vigsel och begravning för de som saknar religiös tillhörighet. Även om det finns alternativ vill Humanisterna erbjuda ceremonier med officianter som vi utbildar och litar på kan säkerställa såväl en minnesfylld vigsel som en värdig begravning. Läs mer om det under Ceremonier i menyn Verksamhet.